Nä, nu är det helt knäppt. Jag är trött hela tiden, därför sover jag ett par timmar på dagen om jag kan. Efter middagen längtar jag till sängen så jag tar med mig minsta kring 19 till min säng för att få en förevändning till att själv också få sova. Vaknar kring 22-23, törstig som attan, så blir man ju sugen på att se en film eller serie, så kommer man efter det på att man måste lägga fram kläder åt barnen till morgondagen och så var det det och det och det.... klockan är 03 innan jag kommer i säng igen, då jättetrött. Klockan 05 vaknar minstingen som väcker de andra. Då vaknar monstret också. GÅ OCH LÄGG ER !!! FATTAR NI INTE ATT DET INTE ÄR MORGON ÄN!?? UT FRÅN KÖKET, STÄNG AV TV:N IN PÅ ERA RUUUUUM GÅ OCH LÄÄÄÄÄGG ER! SOV!!! INGEN SKA UPP FÖRRÄN KLOCKAN RINGER!!! Grymt, morr, suck och stön. En timme till. Bara en timme till. Tyst nu barn. Sov. Barngnäll. Skrammel klink barnskrik. Stamp stamp stamp Maaaammaaa Ian slog mig med boken bara för att han inte fick vara på mitt ruuuuum. Neo hittar igen sitt godis som han hade kvar från förra helgen. Alla ska ha. Bråk, skrik. INGEN SKA HA NÅT JÄVLA GODIS KLOCKAN FEM PÅ MORGONEN!!! GÅ OCH LÄGG ER!!! Men så inser jag efter lite mer barngnäll och spring att jag kan få upp min sängkamrat, min skönt sovande make, till att göra jobbet. Det blev lite skrik där med. Allt för att jag skulle slippa gå upp och få sova lite mer. Till mitt försvar så ska inte barn gå upp så tidigt som 5. En timme tidigare än de ska. Jag brukar få väcka dom! Jag som annars har varit så duktig i över ett år. Jag brukade förut vara sjusovaren, extremt morgontrött. Men det här året som gått har jag varje vardagsmorgon klivit upp kl 6, inte haft några problem med att sova 8, 6 eller tre timmar, alltid kommit upp. Oftast sovit kring 8 timmar dock. På helgerna har det gått lugnare till, då har barnen vaknat mellan 7-9 och jag fått sovmorgon. Man vet att barnen vaknat när man hör att barnprogrammet är på. Men det är nu på sistone liksom det har börjat bli såhär. Vill bara sova. Sover ojämnt. Trött trött trött. I tisdags var det hemskt! Natten till tisdag hade jag sovit i knappt tre timmar, 6.30 skulle jag åka med Neo till Västervik för operationsdagen var kommen. Äntligen skulle han slippa de besvärande halsmandlarna och polyperna. Allting gick jättebra. Han var väldigt väldigt styrig, faktiskt oredlig när han vaknade upp ur narkosen. Vet inte hur jag ska beskriva det. Jättesnurrig såklart, han hade kanske ont. Ville inte sitta still, ville inte ligga, kunde såklart inte stå, han fick välja mellan att sitta i mitt knä eller ligga, inget gick. Gnällde och pratade rapakalja. Men när narkosen gick ur, lagom när vi kommit upp till vårat rum som vi delade med en familj till, då piggnade Neo till ordentligt. Lugnade sig så han kunde titta på barnkanalen, drack vatten och saft, åt en piggelin. Efter en knapp timmes vila skulle han leka. Ingen mer vila där inte. Iväg sprang han med racerfart genom korridoren. Lekte både inne på lekterapin och i de två väntrummen. Han var jättepigg alltså och jag kunde inte få honom att vila fast han borde ha behövt det. Jag behövde säkerligen det. Neo lyckades äta banan och små äppelbitar, yoghurt och en pannkaka den dagen så vi var jättenöjda med hur bra han mådde, och han blev av med venkatetern i handen som besvärade honom så mycket. (ja såna är äckliga) men jag fick inte grabben att somna förrän klockan var 21! Jag hade nickat till varenda gång jag fick möjlighet att sitta ner tex medan han lekte, så jag var alltså jättetrött med riktigt röda ögon. Jag hade väldigt svårt att somna trots det. En gnisslande,knakande säng med överdrag som prasslar och rasslar. fryser som fan, lyssnar på lilleman bredvid som låter lustigt, pappan och den lille bakom skärmväggen låter också barngråt, prassel,gnissel, viskande, tassande... ja. Och så kommer sköterskan och öppnar dörren så det starka ljuset från korridoren väcker mig. och jag som redan har problem med törsten och toabesök på natten. Upp då ett par gånger. Försökte verkligen stå emot att dricka eller ta bara lite i munnen. 05.30 ca hade andra familjen vaknat så då vaknade Neo med. Han ville ut och leka. jag fick honom efter mycket gnäll till att sitta kvar i sängen och titta på barnkanalen så jag kunde slumra lite till. Kl 07 serverades frukosten. Kl 8.15 skulle Neo få träffa läkaren och sen bli utskriven. Det var jobbigt däremellan. Blev lite piggare efter frukost och ett par koppar kaffe dock. När vi kommit hem gick jag och lade mig i princip med en gång. Neo tyckte visst också att det var skönt att vara hemma för han sov i 4 timmar. Som jag. Idag är det fredag, Neo mår bra än. får Panodil och ibuprofen när han har ont. Minerva ska stanna hemma den här helgen istället för att åka till sin pappa. Och Neo ska till farmor och farfar över natten. Så det blir lite speciellt mys med bara Minerva ikväll, men jag tror nog att jag lägger mig samtidigt som henne och försöker få en hel natts sömn. Kanske kan börja vända sömnrytmen till rätta igen. Så barnen slipper se det där gröna monstret på måndag igen...