Direkt efter lämning på skola och dagis hade jag ett möte, det drog ut så mycket på tiden så jag fick avboka ett annat möte. Men det var ett bra möte. Mycket att prata om. Köpte hem lite till att göra ägg&räkmackor tills svärföräldrarna kom kl 12. Det behövdes städas inför helgen så det blev gjort innan de kom. Blev bortbjuden till min nya bekanta, barnen följde med. Älsklingen fick egentid men jag tror nog ändå han hade velat vara med. Jag och barnen blev nästan en timme sena. Vi skulle ha varit hemma hos dom kl 15. Men av någon anledning så tog allting ovanligt lång tid. barnen var jättetrötta när jag hämtade på fritids och den minsta hade råkat gjort på sig när jag kom till dagis så det blev byta om och så vidare. Gick förbi vårt hus och Krister mötte upp utanför så han kunde ta barnens väskor. Vi blev så väl mottagna när vi kom fram till familjen, de var verkligen jättetrevliga! Barnen är fullproppade, verkligen. Godisskål och bullar framme, nybakat bröd , hon, S , höll på baka allteftersom när jag satt i köket och drack kaffe och pratade med henne. Det var ett stort luftigt långpannebröd som påminde om italienarnas focaccia och 2 andra bröd, vikta som piroger, den ena med mosad potatis/lök fyllning och den andra med spenat, den tyckte jag verkligen om, kunde ju inte låta bli att smaka! Barnen lekte snällt med den minsta pojken i huset som är lika gammal som Neo, 4½. Senare blev det middag, kycklingklubbor med ryggben i en tomatsås och ris. Barnen var artiga och tackade för sig och så, trots att de inte fick i sig särskilt mycket (konstigt då så mycket som de hade proppat i sig innan) Och mitt i allt, vi pratade om så mycket, om allt möjligt, så berättade jag om varför jag är arbetslös och om min diagnos. Hon verkade ta det med lugn. Jag försöker avdramatisera och ibland skoja om det för då blir det lättare. Men jag skämdes en del när jag berättade om hur jag alltid varit tjock och har problem med att äta för mycket och hon berättade att i Afganistan där hon kommer ifrån, är alla pinnsmala. De har sällan råd med kött där och lever mest på grönsaker och ris och sånt plus att de alltid arbetar hårt. Raka motsatsen till mig. Vi kom inte hem förrän klockan var efter 20. Det var otroligt trevligt att vara hos dom och det gick bra med barnen. Imorgon ska jag och S ge oss ut och gå, men vi har inte bestämt tid och rutt ännu. Hon brukar gå runt hela stan :S det är inte något jag gör varje dag direkt. Jag skryter ofta om hur uthållig jag är och att jag orkar gå långt, men sanningen att säga, jag flåsar som en utmattad häst när jag går fort och min rygg och mina knän värker rätt fort. Sen får jag ont i fötterna, trots bra löparskor med bra sulor och stötdämpning, jag väger ju ändå drygt 120 kg!!! :o Men jag ska göra det här, det kommer gå lättare för varje gång och det är så motiverande med sällskap. Jag är så glad över att hon svarade på min spontana annons på Vimmerby loppisen på fb. Jag tror och hoppas att hon är lika glad som jag. Det kändes så spännande, nytt och inspirerande idag. jag borde vara spontan mer. Jag är galen :D att jag vågar egentligen. Jag som är blyg och misstänksam mot allt nytt. Nu ska jag titta på ett avsnitt till av Kyle xy och äta upp mina ordgubbar sen blir det natti-natti. Ledig imorgon. Peppa för motion!